Precis som när man får barn så engagerar det så oerhört när man skaffar hundar. Speciellt de som själva är hundägare. Det ska tyckas hit och dit och den andra personen sitter självklart alltid på det enda rätta svaret på hur uppfostran ska gå till. 

Jag är en ganska trygg person som lätt slår ifrån mig andras tyckanden och tänkanden och gör på det sättet jag tror på och som har visat sig funka tidigare men har samtidigt lätt för att fråga om hjälp OM jag känner att jag fastnar eller inte kommer vidare. Och då är det alltid en annan ton, då hjälper man ödmjukt och pedagogiskt till. Men varför är det så att om man inte frågar om hjälp så räknas det som att man inte vet eller är opåläst? Intressant det där. 

Efter att ha varit hundägare i snart 30 år har jag dock lärt mig att det finns framförallt 2 olika läger, lite som att det finns de som tror på 5-minuters regeln för barn och de som är starka motståndare till metoden. Och det är att antingen uppfostrar du hundar att lyda av respekt eller så uppfostrar du dem att lyda av kärlek. Jag tillhör den senare skalan och det är inte den mest uppskattade kan jag lova! De som uppfostrar sina hundar genom respekt skakar ofta på huvudet åt mina metoder, tycker att jag är för mesig och man ser riktigt hur stolta de själva är över sina hundar som sittet blixtstilla, tysta och lyder varje blink deras matte eller husse gör. Men är de lyckliga? Absolut, de kan de självklart vara. Har själv haft en hund som var ängeln själv och alltid löd minsta vink men tyvärr finns det nog en hel del olyckliga hundar där ute som inte vågar annat än att lyda. 

Så här resonerar jag, både när det kommer till barn och hundar, du kan aldrig älska dem för mycket, du kan liksom inte göra fel där (och nu pratar jag inte om att curla utan om att bara älska). Men att skrämma en hund eller ett barn till lydnad kan ge så oerhört mycket dåliga sidoeffekter, dålig självkänsla och rentav ohälsa och depression. 

Visst, mina hundar är inte de som alltid sköter sig till 100 %, de skäller många gånger vid helt fel tillfälle, de drar lite i kopplena när de är för ivriga, de smiter iväg lite för långt på promenaderna, de gör sig både hörda och sedda, de busar, testar gränser och bokstavligt talat lever livet men de är med 100 % säkerhet lyckliga. För de är så oerhört älskade! De får göra misstag, de får fela, de får ha skavanker och de får definitivt glömma bort att vara lydiga ibland. Jag kommer inte slå dem, skälla ut dem, eller älska dem mindre för det. 

Men har de inte gränser då? Klart de har! Och visst säger vi ifrån, vi kan säga ifrån riktigt ordentligt, men bara när det är befogat. Inte bara för att vi tycker att de gör fel, vi tänker ur flocksynpunkt. Är det inte läge att skälla nu? Nej, då skäller vi inte. Är det inte läge att vakta nu, nej då vaktar vi inte men vi kan inte förvänta oss att hundar ska trycka undan alla sina instinkter bara för att vi exempelvis har bestämt oss för att bo i en lägenhet. Eller för att vi människor vill ha det på ett visst sätt. Din hund kanske inte tycker att det är kul att hänga på caféer och sitta och snacka i flera timmar, ta inte med den dit då. Din hund kanske inte gillar att träffa massa nya människor, låt den då får få vara lite för sig själv eller få stanna hemma i sin trygga vrå. 

Mina hundar ska bara lyda mig för att de vill, för att de gör dem stolta att visa vad de kan, för att de vill göra mig glad och stolt, för att de vill ge tillbaka för de jag ger dem. Blicken de ger mig när de tycker att de varit duktiga eller när de får ett BRA är oslagbar och skulle det trots allt bli fel tar vi bara nya tag nästa gång. 

Mina hundar ska aldrig lyda mig av rädsla, jag får panik i kroppen när jag ser hundar ute på promenaderna som går med svansen halvt mellan benen och bara väntar på att matte eller husse ska höja handen om de inte gör exakt som de vill. De är ständigt på sin vakt och vet att gör de inte rätt så får de veta det… med besked. Nej, mitt motto är att jag alltid ska tillfredsställa hundens behov och ge den ovillkorlig kärlek, då blir också mina behov tillfredsställda med en glad, trofast, lojal och fin vän som aldrig kommer att lämna min sida. Och den vet att jag kommer älska den vare sig den är lydig eller inte. Älskar er Milou, Cessie och Piccho

❤

2 svar

  1. Så klokt och så fint skrivet. Ge hunden kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer hundvettet av sig själv♥️

    1. Ja, jag tänker att då kan det liksom inte bli fel. Sen kanske dem inte alltid gör som du säger, precis som barn protesterar och visar sin självständighet men det måste ju ändå var betydligt nyttigare än att skrika dina hundar och barn till lydnad💗

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.